Cartier Monzerat Donatella, min grand old lady,


har varit på sjukhus 🙁

I Fredags blev hon plötsligt dålig (flåsig, spänd buk, ville inte ligga eller gå) så vi åkte in till Södra Djursjukhuset. Väl där tog vi några röntgenplåtar på buken och hittade en mandarin-stor tumör på mjälten…
Jag har haft på känn ett tag att hon kanske har en tumör i magen, hon har varit lite spänd i buken till och från och hon är ju trots allt 12 år snart.
Vilket fall som helst vi pratade fram och tillbaks om hur vi skulle göra och jag bestämde att hon skulle opereras. Hon är i otroligt bra kondition (tack vare mamma) hade väldigt bra värden på allt och massor med life spirit kvar i sina ögon.
Så, mamma å jag lämnade henne på sjukhuset vid halv 11 på Fredag kväll och åkte hem till Trosa och väntade på att Veterinär Patrik skulle ringa och berätta hur operationen gått.
Kl 1 på natten ringde han och berättade att op gått bra och att Donatella redan var vaken 🙂
Han hade mycket riktigt hittat en tumör i mjälten, den (mjälten) hade brustit och sipprade blod, därav hennes snabba försämring tidigare på kvällen. MEN blödningen hade stoppat av sig själv därför var hennes värden fortfarande så bra. Så han tog bort mjälten och allt koagulerat blod, sydde ihop alla blodkärl som leder till mjälten, rensade buken på blod och vätska och sydde ihop. Hon hade legat stabilt hela operationen, aningens svårt att hålla blodtrycket på en bra nivå, men var nu alltså vaken och pigg, tanten 🙂
Dom räknade med att behålla henne till Måndag morgon men skulle ringa efter ronden Lördag och berätta läget. Så jag gick å la mig å höll tummarna för att det inte skulle uppstå någon blödning eller någon annan komplikation, låg på helspänn hela natten!!

Kl 9.15 ringde dom och berättade att hon var jättepigg, hade ätit med aptit och varit ute, inga komplikationer so far. Hon hade dessutom dragit ut kanylen två gånger och vägrat behålla tratten på så dom undrade om vi inte kunde komma å hämta henne samma eftermiddag 😀
Sagt å gjort, mamma och jag åkte dit, hon mötte oss utan tratt, viftandes på svansen och talade om å det bestämdaste att NU skulle vi åka hem, hahahaha.
Hemma blev det lördagsgodis, vatten och min tshirt på eftersom hon inte vill ha tratten… Hon får ju liksom lite som hon vill tanten, men såret måste få vara ifred!

Tack snälla Veterinär Patrik Gewertz & Co på Södra Djursjukhuset, proffsigt och sakligt!!
Nu håller vi tummarna för att tumören var godartad, får svar inom 2 veckor, då ska även stygnen tas, om jag inte tar dom själv.
Vi hörs!
xx

ps när jag sitter och skriver detta ringer Patrik, veterinären, 2 dygn efter operationen, och frågar hur Donatella mår och om allt går bra 🙂 Vi pratade också lite om hur mjälten såg ut, om det kan ha varit en tumör eller inte. Kan det ha varit ett trauma som gjorde att mjälten brustit? Ja vi satt och babblade lite helt enkelt. Cool snubbe!!!

pps trauma tror jag inte på, det skulle vi ju veta om isf